Vem vet mest?
Häromveckan laddade jag ner över 100 p3-dokumentärer. Oerhört allmänbildande och tacksamt att lyssna på när man lagar mat, åker tåg eller städar eller annat som man ändå gör, varje dag. Typ.
Idag har jag lärt mig om den läbbiga stureplansskjutningen på nittiotalet, samt trippelmordet i Åmsele.
Det är ruggiga saker. Nu lyssnar jag på fångupproret 1970. Som jag till exempel inte har någon aning om vad det var?

Men snart vet jag.
Hur gör man här då?

Följer den till höger?
Följer den till vänster?
Slår ihop?
Med lite fantasi.
Allt som oftast när vi gör beställningar på jobbet, gör vi alla delar klara, och så får kunden komma och titta och bestämma hur delarna ska komponeras. Det är väldigt roligt att se ett smycke växa fram på detta vis.
Ibland, (läs: typ alltid) är det många smådelar som skall placeras och då får man vara lite kreativ för att få fram en vision om det färdiga smycket.
Och det är faktiskt rätt häftigt att det här:

Kan bli det här:

Brr.
Har frusit helt overkligt mycket om fötterna ikväll. Alldeles iskalla var mina små tassar. Så jag bäddade ner dom i sängen. Hjälpte föga.
Gjorde en kopp varm hallon och blåbärssoppa. Det var gott och det var varmt men fötterna är fortfarande kalla.

Undra om jag inte ska doppa tårna lite istället för att dricka det.
Eller kanske både och?
Nya projekt.
Min chef och tillika kompis ska gifta sig i september. Och utan att jag kommer ihåg hur det gick till fick jag för mig att jag minsann vill sy en klänning att ha på mig. Ni vet hur det är, man sitter där och pratar och kommer på massa roliga saker och ett tu tre ska jag sy mig en klänning samt spela fiol på bröllopet.
Det senaste är ju nästan ännu värre. Inte minst eftersom det är tio år sedan jag spelade fiol.
Och mina sykunskaper är tämligen begränsade. Näst intill obefintliga skulle jag vilja påstå.
Köpte ett tyg för ett bra tag sedan och nu får jag banne mig sätta saxen i det som lite träning. Man kan ju inte göra mer än fel tänker jag.

Lite värre är det med fiolspelandet.
Tycker lixom lite synd om grannarna.
Inte så dumt.

Lördagsmiddag med dom här är inte så dumt. Vi har alltid väldigt trevligt!
En riktigt härlig helg blir det!
Nu är det slut på veckan...
... det är dags för fredagsmyyyyyyyys!
Man vet att det är fredag när man sitter och sjunger med i OLW:s reklam om fredagsmys.
Det, och att man äter tacos i sann fredagsanda.

Nyttigt iaf.
Ni vet sådär på kvällskvisten, middagen är intagen, disken är diskad och kvällsysslorna utförda.
Det är DÅ man känner det. SÖTSUGET.
Smyger in i köket. Öppnar kylskåpsdörren.. Och där hittar jag... ingenting.
Öppnar skafferiet. Ingenting där heller.
Gah!
Frustrationen är total.
Öppnar kylen igen. Hittar det här.

Big bad bug.
Till sommaren kommer självklart småkrypen ut ur sina små gömmar. Vi har haft myrinvasion på jobbet.
En lång mörk myrparad precis under vasken.
Jag har inget emot småkryp så. Jo, spindlar, men gör inte dom mig något så gör inte jag dom något.
Jag har ju faktiskt en STOR spindel som bor på min balkong. Hon heter Irené. För hon har långa ludna ben.
Fast jag föredrar faktiskt sådana här småkryp:

Nöjd.

Jag är helnöjd, fast jag hittade två aviga maskor på den släta sidan? Men jag knöt handen, uttalade en ful svordom och beslöt mig för att jag inte sett dem.
Nu hoppas jag att lilltösen som ska få den blir lika glad som jag är nöjd.
Annars hoppas jag att hon har ett bra pokerfejs.
Ny härligt vecka.
Åhimårgonärdetjobbigeneftersomdetärmåndagochmåndagarbetyderslutpåledigheten-ångesten som så brukligt flyttar in hos mig vid 17-18 tiden på söndagar är som bortblåst. Nu har vi kickat igång veckan och jag har spenderat min kväll till att sticka på mössan, titta på webbtv och fryst om fötterna.
Sen blev klockan alldeles för mycket och jag alldeles för högt uppe i varv.
Bäddar ner mig med en kopp godnatté och tackar för denna dagen.

Reklamfilmsinpelningen.
Min dag.

En p3 dokumentär i öronen, ett glas vin, melon, ett stickprojekt och en solig balkong.
Jag kan absolut tänka mig jobbigare lördagar.
Musiktortyr.
Den absolut störigaste låten jag någonsin hört. Det borde vara någon typ av strängt straff för de musikläggare som lägger in den här låten mitt i veckan, typ en onsdag klockan tio över fyra.
Jag blir bara arg.
Det är just då, vid fyra halvfemsnåret som man kikar på klockan ett par extra gånger för att man längtar hem och är trött som denna låt spelas:
Jag blir bara arg.
På tal om andedräkt.
Fick ett infall igår, eftersom SMHI gått ut med att det officiellt är sommar nu, att laga en riktig sommarsoppa. Nämligen gazpacho. Det är så jäkla gott. Och med vitlöksbröd till. Smarr.
Eftersom jag lagade till en ordentlig laddning blev det över som jag kunde äta till luch på jobbet idag.
Det är verkligen jättejättegott. Men HU vad med vitlök. Hela guldmakeriet stank av det.
Kändes det som, möjligt att det är en aningens överdrivet. Men jag passar ändå på att be kunden som kom mitt i mitt soppslurpande, om ursäkt för min inte så angenäma anderäkt.
Hursom, på lunchrasten gjorde jag mina ärenden på cykel och passade på att ta ett par varv runt Malmö.


